onsdag, juli 25

Monday Night Footy!

Äntligen fick(pallade) jag gå på rugby marre.
Det var faktist, trots en relativt medioker match(Brisbane torskade med 4) en väldigt trevlig upplevelse.
Arenan funkar som något av en landsarena och var väldigt fin. Den var mäktigare än vad jag hade väntat, nu är jag långt ifrån en veteran av sådana här evenemang. Jag tror att den enda gången som jag varit på sportevenemang innan har varit Sverige-Jamaica på Råsunda(det var förresten första gången jag såg Eddie, när han dansade på hötorget till Wailers klockan 12 på dagen typ) och det var ju inte så himla imponerande.
Suncorp Stadium har plats för 52500 och igår tror jag hälften var där men det var ändå rätt mäktigt.
Jag måste försöka skaffa en Nya Zeeland-Australien biljett nästa gång de kommer...uuacchh...*dregel*


Högra läktaren från våran kortsideplats.

Matchstart!

Kick.

Roligt. Varje gång hemmalaget gjorde en try(touchdown) smällde de först av lite fyrverkerier, satte igång den där jävla let's get it started sången(Black eyed peas) och sedan sprang den här damen ut på en vit springare med en GB-Glace flagga...Nu när jag funderar på det lite mer, var det hela lite surrealistiskt.

Det var allt som allt en rätt bra kväll, ölen var soft och inte alltför dyr och så hade de fish and chips som passar bra till öl och marre.
Tummen upp!

Idag började skolan och jag ser fram emot en termin av relativt mycket arbete vilket betyder många fler inlägg!

Aa just det:

Jag och koalan. Notera leendet på koalan...

Historien bakom det här fotot (för de 2 personerna som inte hört den än) går så här:
Jag var som sagt på det här stället där star attractionen är koalorna. För en liten penning får man hålla en sån här liten rackare i famnen och bli fotograferad tillsammans med.
Jag var där med min fransyska som är en stor fan utav de här...nallebjörns kopiorna, jag var(och är) definitivt inte lika impad av dem.
I alla fall...
När det väl var vår tur fick jag gå fram och skötaren som har hand om modellerna(koalorna) och som var hälften av min storlek som skulle försöka placera koalan i min famn(hon nådde upp precis). Till att börja med morrade koalan lite grann när så att skötaren var tvungen att justera lite på honom.
Efter en stund försökte hon igen...lite mer morrande, ok...
Försök 3: Hon klappar lite på den och placerar sen honom på min händer och för honom mot min famn, jag kan höra hur den här lilla rasistdivan fortfarande morrar...

-Jag vill bara säga, innan historien fortsätter här, att just den här koalans modellskift började precis innan jag och min tös hamnade längst fram i kön. Han hade egentligen ingen jävla anledningen att uppföra sig på det här viset, han hade precis börjat!
Det enda den här snubben gör är att äta eucalyptus hela dagen(som han får ditfluget från de bästa ställena i Australien) och sova. Lite då och då får de jobba lite på sådana här "photo shoots" i några minuter...

I alla fall:

(forts.)
Efter några sekunder i min famn slutar han morra och slapnar av.
Soft tänkte jag, han har vant sig vid mig...
Precis innan blixten från fotografens kamera lös till kände jag något i min hand som inte var där innan...just det, han hade björnat i min hand.
När Austin Powers träffar Mini Me för första gången i tvåan så börjar de slåss. I fighten spottar Mini me Austin i ansiktet vilket leder till att Austin slänger Mini me rakt in (huvud först) in i en stålpelare(se nästa inlägg). Den där scenen kördes på repeat i mitt huvud medans jag kände lorven i min hand och lillskiten i min barm. Som tur är(för hans skull) komm skötaren och tog honom ifrån mig.
Jag stirrade lite på honom och sen när på en liten gulsvart lorv som han hade placerat lite fint i min hand. Som tur är luktade det inte illa, bara starkt(de äter ju bara eucalyptus), men det var rätt svårt att få bort. Lite som olja.

Jag kan rättmättigt inte säga det här om alla koalor på stället men just den här snuvven var smuts. Riktig diva.

Holla

5 kommentarer:

Anonym sa...

Haha nice berättat.

Esej sa...

I try...I try.

Anonym sa...

Mycket underhållande skrivet, mycket dålig koala. Ville du inte bara slänga iväg den där jäveln när du kände lorven i handen?!

Esej sa...

Jo det var ju min tanke.
Jag vet ju att han gjorde det med meningen också, tajmade lorven lagom tills det var photo-op så att säga.
Jag ville slänga iväg honom som en trasdocka men det hade inte varit så bra.
Dels hade min flickvän aldrig pratat med mig igen, någonsin.
Dessutom(det här hittar jag inte på) stod det en hel klass med någon form av Asiatiska(kinesisk eller taiwanesisk lågstadieklass tror jag det var) skolbarn rent och prydligt och köade bakom oss.
De hade ju fått men för livet om jag slängt iväg koalan rakt in i pelaren som jag tänkte göra.
Nä jag hade det inte inom mig.
En sak jag ångrar att jag inte gjorde var dock att torka av mig på hans päls, någonstans där han inte kunde nå det, men det hade varit lite väl taskigt mot tjejen som stod efter mig i tur ordning. Han sket f.ö på henne också, vilket jag tycker var lite småkul eftersom hon hela tiden incisterade på att de var så gulliga hela tiden.

Anonym sa...

Haha bra story. Om jag förstår rätt så hade koalan crapat dig i handen innan bilden togs.
Bra gjort av dig att ändå hålla minen för kameran, trots handen full med varmt härligt koalabajs. Mkt professionellt.
/Olof