
God Jul ni som läser det här.

Roligt. Varje gång hemmalaget gjorde en try(touchdown) smällde de först av lite fyrverkerier, satte igång den där jävla let's get it started sången(Black eyed peas) och sedan sprang den här damen ut på en vit springare med en GB-Glace flagga...Nu när jag funderar på det lite mer, var det hela lite surrealistiskt.
Kungen av alla djuren i Australien(enligt mig i alla fall). The wombat. Som en stor nallebjörn med klor. Ett sånt där djur man vill ha hemma, kolla bara på lillshunnen som sover i den ihåliga stubben. Såå gullig.
Enligt den här skylten bits wombats, och när jag frågade en utav skötarna om jag fick klappa en utav dem sa han skarpt: Nej! De bits. Det var hemskt, jag har alltid velat ha och klappa en wombat, ända sen de visade wombats på tcc.
Så här ser de ut när de sitter och softar.
En tupplur bland kängururna. Bilden vart inte lika cool som den skulle eftersom man inte ser att jag är omringad av dem på båda sidorna, men ni hajar vad jag försöker visa.
Våran adopterade emu(Hussein, efter Saddam). Bästa snuvven i parken, han åt allt vi gav honom och var väldigt vänlig och väluppfostrad. Bra folk helt enkelt, fast fågel, lite mindre enkelt. Eller något.
En vit dingo
Lite ödlor.
Now I reckon you folks don' seen all there is too see round here...na' y'all best scoot home before them caayotes star' hunin.
När vi kom till den här camping platsen, runt 02.00 på natten, var det bäcksvart o vi hade just varit ute på en jättelång biltur så jag hade ingen aning om vart jag var eller hur det såg ut runt omkring. När jag vaknade(väcktes till ljudet av hundratals Kakaduor, som är världens mest högljuda fåglar om jag inte missminner mig) o klev ut ur tältet trodde jag jag vaknat upp nånstans i Norrland. Flummigt.
Några mil ifrån Norrland hittar man det här sjukt coola trädet. Om du tror att det coolaste med trädet är hur det ser ut så borde du ta reda på hur det egentligen går till när ett sånt här träd föds...
Typ 20 minuter senare med bil+ en liten promenix kommer man till det här. Om det känns som om mina kumpaner på bilden inte är sådär jävla imponerade kan det bero på att det här är kanske femte vattenfallet vi sett sen vi vaknade, och då var väl klockan kanske inte mer än 12-13. Så här på efterhand måste jag nog säga att det ändå var ett av de grymmare vattenfallen.
Det här var näst sista hållplatsen för dagen. Det fanns en väldigt fin historia om en Abouriginie flicka som vart kär o galen o kastade sig ner i vattnet med en massa stora stenar för att hon vart ledsen eller nåt, som jag inte pallar berätta. Lång historia kort: Det ligger en massa sjukt stora stenar i vattnet därav har stället blivit känt som Boulders (jättestora stenar) helt enkelt. Grymt vackert. Ligger ung. en timme ifrån Irland.
Lätt från min armbåge till min handled i längd(o jag har fagerlund långa armar). Se det så här: man kunde se spindelnätet som den här rackarn vävde från tio meter bort, no joke.
De flesta stränder har de här skyltarna uppställda lite här o var för att varna folk från o bada på stränderna( det här är stränder som ligger nära regnskogen och sankmarker osv.). Tyvärr så hade batteriet på min kamera dött när vi gick förbi en sån här skylt lite senare o någon (antagligen en parkranger av nån sort) hade satt upp en ny skylt där det stod typ:
Ärligt...den här grejen hade vita handavtryck över hela sig o såg ut som en djävul framifrån.
En fucking DRIVE IN BOTTLE SHOP!